sandtwig

Jag blir så jävla glad när du är lycklig.

Men varje dag så säger du att du är så ledsen och
du vill bara prata med ngn. Ngn som kan förstå dig.
Men du säger att du inte har ngn att prata med,
att ingen tycker om dig och att det aldrig finns ngn
att prata med.

Varje gång jag försöker prata med dig är det att prata med
ett djur.. man får inget svar och man känner sig hjälplös.
Jag känner mig hjälplös när du säger att ditt liv inte
är bra, att du är missnöjd med allt och går och klagar.

Jag förstår mig inte på dig, jag vill hjälpa dig men jag får inte.
Jag får inte hjälpa dig med det som är svårt.

Jag vet att man ska försöka klara sig och göra det som
är rätt för en själv.
Men när du vill ha hjälp så låter du mig inte hjälpa dig.
Varför?

Du säger dessutom att ditt liv inte är värt att leva, att du
har det svårt och att du inte orkar med saker p g a detta.
Bullshit, säger jag. Du har ett bra liv. Du kan bara inte hantera
det. Du ska ha det bästa och du gräver ner dig och
du gör det svårt för dig själv.

Du mår dåligt för att du inte gör vissa saker som man SKA göra.
Jag ska inte säga för mkt.
Du gör så att du själv mår skit. Du går och klagar över det men
det är du själv som har satt dig i skiten.


Förlåt, behövde skriva av mig lite.
Jag tycker att du ska tänka på din hälsa och
se till allt possitivt ist för negativt.

puss alla<3